Nu har jag äntligen hunnit lyssna igenom Jesus Christ Superstar-skivan ordentligt och jag vet inte riktigt vad jag ska säga, men jag ska göra mitt bästa för ni ska förstå. Det är väldigt svårt att få ut det i ord, den känslan man har när man lyssnar på skivan. Musiken i sig är väldigt bra, men nu när skivan har kommit kan man lyssna extra mycket Olas översättning av verket. Jag tycker att Ola har lyckats utmärkt med att översätta musikalen och han lyckas förmedla samma innebörd som finns i den engelska versionen. Men han har också lagt in sin egen tolkning i vissa delar, precis som han förklarade i en intervju som sändes på radion igår. Ett exempel är med Judas: "Aldrig riktigt gillat den där Judas, aldrig sett vad Jesus ser hos han. Sen när vi fått tid att skriva evangelium, så vinklar vi det så han får all skam"

Det är samma melodislingor som återkommer genom hela musikalen, men med varierande text och personer som sjunger sångerna. För mig är det nästan omöjligt att bara välja en låt som jag tycker om extra mycket. Om jag fick säga ett par så skulle det bli "Templet", "Getsemane", "Vad står på?" och "Simon Seloten/Arma Mänsklighet".

Det är bra att fler människor kan få ta del av denna fina musikal och Ola genomtänkta översättning nu när skivan har getts ut, men jag kan inte låta bli att fundera på varför jag inte såg den ytterligare en gång. Flera personer som jag har spelat skivan för, men som inte var i Malmö och såg musikalen, ångrar sig nu att de inte åkte. Det är bara att inse att vi som var där har upplevt något ganska unikt - en rockstjärna i rollen som en biblisk person.