THE ARK - PUTTE I PARKEN



Bäst: att jag fick uppleva den bästa konserten med Ark någonsin
Sämst: skulle i såna fall vara att jag saknade konfettiregnet
Bästa låt: Take A Shine On Me
Bety
g: 5 av 5

Jag var egentligen inte jättepeppad över att åka till Karlskoga för att se The Ark. Kanske berodde det på att jag var trött och egentligen bara ville ta det lugnt och på sin höjd se Victor Norén när han var med i Michael Jackson-show på Pride eller att jag lite mätt på festivaler efter både Peace och Arvika. Jag kan ju inte heller påstå att jag blev mer pepp när jag kom dit och fick vänta i 30 min för att få presspasset. Men till sist kom jag in på området i alla fall.

Första konserten jag och min kompis skulle se var Carolina Wallin Peres som sjunger Kent covers. Helt okej, men jag tycker mer om när hon bara har gitarr som komp istället för det jazzaktiga som det var under flera låtar. Vi lyssnade ett tag, gick runt på området, åt, gick lite till, men ställde oss sedan för att lyssna på Kalle Baah som spelade innan Ark. Det var också helt okej (reggaemusik), men alla låtar lät nästan likadant så det blev långtråkigt i alla fall. När de hade spelat klart så fick vi plats längst fram. Oskar Linnros (årets mest överskattade artist) spelade på scenen bredvid så jag planerade att smita dit för att fota i fotodiket medan vi väntade på ark. Men Oskar gick på en kvart för sent så jag orkade inte stå och vänta.

Klockan 21 var det äntligen dags för Ark för andra gången den här sommaren! Och herregud vad bra det var. De första 3-4 låtarna var så bra så jag tänkte: fortsätter hela konserten så här så svimmar jag. Visst, resten av konserten var jättebra, inte lika suuuuperbra som början dock. Setlisten var i princip den samma som på Peace.



Allt var verkligen perfekt. De började med min favoritlåt just nu - Take A Shine On Me och de spelade även Hygiene Squad, Stay With Me, Have You Ever Heard A Song och Superstar från nya skivan.



Tyvärr så var det inget fint konfettiregn under Calleth You, Commeth I som det var på Peace. Som pricken över i:et lyckades jag även fånga Jepsons plektrum som han slängde ut. Lycka. Nu har jag de två plektrum som jag vill ha - Gustaf Noréns och Jepsons.



En timma senare spelade Europe. Det känns som att de borde kanske lägga av. Bara sorgligt när de ska leka unga. Men jag kunde inte riktigt fokusera på den konserten för jag hade bara tankar på den bästa ark konserten som jag någonsin har sett!

(fler foton kommer senare)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0