Min kväll:
Cemeteries of london
Violett hill
In my place
Yellow
Fix you
God put a smilie on your face/talk
Viva la vida
Lost+
Lovers in Japan
The Scientist
Life in technicolor

Lovely!
In my place, gosh, vad fin den låten är! Kan inte låta bli att länga tillbaka till 22 augusti 2009 och 18 september 2008.

Från The Arks blogg:
Tomorrow at noon (12:oo swedish time) we will broadcast, almost live and direct, a clip which will show a very important and (by some) much anticipated happening in the build up for our forthcoming album. Do not miss this event!

På fredag kommer Coldplays konsert från Japan sändas på MTV. 55 min Coldplay. Inte too bad tycker jag. Så se på MTV kl. 22.55 på fredag om ni vill se Chris & Co.
Man kan redan nu se "Yellow" på MTV:s hemsida, kika HÄR

Jag gillar det inte! Jag missar The Temper Trap när de spelar i Stockholm! De spelar den 24 februari och jag kan bara säga: har ni möjlighet, så gå. Ni lär inte ångra det kan jag säga. Jag däremot, ångrar väldigt mycket att jag inte såg dem på Peace!! Lyssna på dem på Spotify!

Jag fattar faktiskt inte riktigt grejen med Johnossi. Lite överskattade live också. Men jag måste säga att jag tycker att den här låten är väldigt bra! I'm impressed!

Mando Diao (Björn och Gustaf) gör en låt tillsammans med Stor (som fick pris för året hiphop/soul på P3 guld). Låten heter Lilla Shorty. Jag gillar det verkligen! Det är kul att de spelar en låt tillsammans för de har ju ganska olika röster, men jag tycker att det blir jättebra i alla fall!
Vad säger ni, Mando och hiphop? Mando och sjunga på svenska? Är det något?

DETTA lyssnar jag på just nu!
Min vinter-spellista!

Året klubb/hiphop: Promoe - Kråksången
Årets kvinnliga artist: Amanda Jenssen - Happyland
Årets låt: Mando Diao - Dance with somebody
Årets manliga artist: Lars Winnerbäck
Årets nykomling: Erik Hassle - Hassle
Årets pop: Fibes, Oh Fibes! - 1987
Årets rock: Kent - Röd
Årets kompositör: Amanda Jenssen & Pär Wiksten - Happyland
Årets producent: Kent och Joshua - Röd
Årets textförfattare: Thåström - Kärlek är för dom
Årets video: Timbuktu
Årets specialutgåva: Olle Adolphsson
Årets hederspris: Jerry Williams

Ja, vad ska man säga? Flera vinnare som jag inte höll med om först och främst! Jag tyckte inte att Amanda Jenssen skulle inte vinna och Thåström skulle inte vinna årets album. Och årets artist skulle inte ha varit Lars Winnerbäck! Sedan fanns det dock flera som förtjänade att vinna! Mando t ex! Grattis till dem! Även Kent (som årets producent), Sofia Karlsson, Promoe och Erik Hassle förtjänade att vinna! Vad tycker ni, var det rätt som vann?

Varför har jag inte lyssnat mer på Babyshambles tidigare? Igår fick jag för mig att lyssna på dem. Jag lyssnade hela kvällen och nu kan jag typ inte sluta lyssna. Jag har mest lyssnat på Libertines tidigare faktiskt. Och så Pete solo såklart! Nu har jag fastnat för Babyshambles också. Det är bara att inse - Pete is a genius!

Kära läsare, innan jag sätter igång att skriva med glödande tangentbord så tänkte jag introducera mig själv lite kort. Jag blev inbjuden att gästblogga om en spelning jag befann mig på i söndags kväll. Vissa av er läste kanske min förra blogg (stayreal.blogg.se), gjorde ni inte det så missade ni rätt mycket! Amanda heter jag och tänkte bara tala om hur fantastisk konserten var och hur fantastiskt i sig det faktiskt var att Doherty tillslut dök upp. Det var inte bara många som drog en lättnadens suck utan publiken fortsatte att sväva i luften under den en-och en halvtimmes långa show han bjöd på.

Folk skrek ivrigt för att få höra "Fuck Forever", vi njöt tillsammans av den dohertiska glädje-andan och sjöng och hoppade så att golvet skulle kunna rasa ihop. Eller ja, lite dunder och brak blev det faktiskt när ett lite mindre slagsmål bröt ut. Men Pete med sin komik skötte det snyggt och fixade snabbt fram en securityvakt som tog sig ut i publiken och ordnade upp det lilla kaoset. Glädjen verkade stundvis finnas hos Pete, flera gånger skrek publiken av ren eufori. Som när han genant sa "tack så mycket" redan efter första låten och undrade om han hade sagt rätt. Han höll även publiken på nålar genom att ständigt fråga vad vi ville höra och sedan retas lite genom att vänta med låtar.

Om man dock är så stor och älskvärd som Pete och har en hel rock'n'roll historia bakom sig så finns det liksom inga dåliga nummer under en konsert. Han drar igenom den ena Babyshambles-hiten efter den andra och gör publiken vild när han slår igång ackorden till klassiska Libertineslåtar. Bara det att han startade med "Can't stand me now" och sedan följde upp direkt med "What Katie did" gjorde mig helt mållös. Även de otroligt talangfyllda låtarna från Grace/Wasteland gick rakt in i hjärtat. Det var en konsert som värmde hela mig. När vi tillsist fick "Fuck Forever" så var lyckan total. Det gick inte att stå still, hela havet hoppade och flera stycken, även jag, tog av sig hatten och viftade i högan sky! Man kan inte annat än att buga för Doherty när han står framför en.

Jag vet att Aftonbladet och Skånska Dagbladet bara var villiga att ge Pete betyget tre och klankade ner på det gamliga vanliga, att textrader flög ur huvudet på honom, att han var frånvarande och inte riktigt medveten om vad han höll på med. Det kan jag inte tycka är riktigt rättvist. Jag tycker att han såg ovanligt fräsch ut, och om man bortser från de skumma drinkarna han klunkade i sig mellan låtarna så tände han inte ens cigaretter. Ibland märkte man att han sjönk iväg någonstans men bara det faktum att han sluddrade fram lite trevliga mellansnack och i punktlig form tog sig upp på scen i tid och bara var sig själv, den talangfulla rocklegend som vi så många ser i honom, det tyckte jag var helt fantastiskt. Jag vill nog vara lite bättre än Aftonbladet och ge honom en fyra. Jag gick hem och tyckte att det var mer än värt pengarna för biljetten och hoppas på att få se en minst lika prestigefylld show på Arvika i sommar!

AMANDA GUSTAFSSON

Några artister tolkar de låtar som har nominerats till årets P3 guld-låt. Dance With Somebody är ju en av de nominerade och Meja tolkar den. Ni kan se den tolkningen här ovan. Jag måste säga att jag gillar den! Vad tycker ni?

Andra som har gjort egna tolkningar är:
Lena PH - Marcus Krunegård "Hela livet är ett disco"
The Poodles - Promoe "Svennebanan"
Rickard Herrey - Erik Hassle "Hurtful"
Eric Gadd - Agnes "Release me"

Jag kanske inte kommer med de roligaste blogginläggen just nu. Men jag har passat på att vara lite ledig och då har helt enkelt stora delar av mina dagar ägnats åt att lyssna på musik (andra delen åt att se på Desperate Housewives) och därav de här blogginläggen med "musiktips"! Men imorgon är det tillbaka till verkligheten igen och i bästa fall kommer också bloggen bli lite mer innehållsrik (i hope). Ni som läser, är det något som ni vill läsa mer om? Vore intressant att höra vad ni som läser tycker! Om ni har några frågor är det bara att ställa dem också! :)

The Strokes - Last Nite
The Strokes - New York City Cops
The Strokes - Barely Legal
The Strokes - Heart In A Cage
Franz Ferdinand - 40 ft
Franz Ferdinand - Take Me Out
Beyoncé - Sweet Dreams

Typ det där lyssnar jag på just nu. Med Beyoncé på slutet! Kanske lite otippat. Men av någon konstig anledning har det blivit en del The Strokes, Franz Ferdinand, Beyoncé och Lady Gaga de senaste dagarna, haha. Fin kombination där!

Det är först nu som jag har upptäckt hur sjukt bra den här låten är!