Så var det då dags för den sista konserten för dagen och kanske den som jag hade längtat efter mest sen Peace and Love - The Ark. Den konserten var kanske den näst sista med dem för min del, det kändes väldigt konstigt måste jag säga! Det är väldigt svårt att föreställa sig att ett band som man tycker om, och har tyckt om så länge, plötsligt ska sluta spela.

Hur som helst så var det en fruktansvärt bra konsert och det säger jag inte bara för att det var vemodigt att det snart är slut på turnén. Nej, det är något med Putte i Parken och The Ark. Konserten jag såg med dem där förra året är den bästa konserten jag har sett med dem. Någonsin. Och fredagens konsert kommer inte långt därefter.

Det var så fint för hela bandet verkade vara på så bra humör och det var bra stämning hela konserten. Setlisten var samma som på Peace and Love, men de spelade även Tell Me This Night Is Over.

Jag skulle nog kunna skriva hur mycket som helst, men det finns nästan inga ord som beskriver hur det känns när man får se en så bra konsert. För näst sista gången. Som pricken över i:et så fick jag Jepsons plektrum också. Mitt 15-åriga tonårshjärta slog några extra snabba slag eftersom jag tyckte att Jepsons gitarrsolo var bland det bästa som fanns då. Fast det tycker jag kanske i och för sig fortfarande. Det var så fint när han pekade på mig, att jag skulle ha plektrumet.

Jag spelade även in talet innan It Takes A Fool To Remain Sane med min mobilkamera, men det tar vi i ett annat inlägg.

(Fler bilder i bättre upplösning kommer på min flickr-sida senare)